Champagne är en av de få vita viner som vinner på lagring, vilket gör det roligt att prova olika årgångar. Nyansrikedomen i en vällagrad årgångschampagne är sagolik. Men ett glas champagne, vilken som helst kan förändra grå vardagsstämning till festlighet.
Champagne är en mycket gammal fransk provins, belägen omkring 150 kilometer nordost om Paris. Namnet Champagne kommer från latin och betyder öppet fält eller landskap, och det beskriver landskapets utseende.
Viner från kallt klimat har bubblat sedan urminnes tider, vare sig man ville det eller inte. Det kalla klimatet i champagne gav de naturliga förutsättningarna för efterjäsning och därmed bubblor i vinet men det var inget som eftersträvades till en början. Efterjäsningen uppstod då vinerna, som hade sparats över vintern, började jäsa på nytt när vårvärmen kom, och det bildades koldioxid som gav vinet bubblor.
Druvorna
Chardonnay är en grön druva som ger syra, vilket gör champagnen lagringsduglig.
Pinot Noir är en blå druva som ger ryggrad och struktur i champagneblandningarna.
Pinot Meunier är en blå druva som är släkt med Pinot Noir. Pinot Meunier står ofta för fruktsmak med en ton av rostat eller nybakat bröd och karamell. Vinet är mindre syrligt, mindre livaktigt och mindre sofistikerat än det från Pinot Noir.
De allra flesta champagner är blandningar av druvorna, oftast med proportionerna två tredjedelar blå druvor och en tredjedel gröna.
Olika typer av champagne Det finns två olika stilar av champagne: den mörka, mustiga, cigarrdoftande och brödiga samt den lätta, charmfulla, eleganta, stiliga, uppfriskande och mineraliska. Dofterna i champagne är ofta cigarr, mörkchoklad, nötter, grädde, hav, tång och mogna gula äpplen, friska gröna sommaräpplen, mineraler, persikor, rosor och citrusfrukter samt yoghurt.
Standardchampagne är alltid årgångslös och bör vara lättdrucken och hålla husstilen. Enligt lag får en standardchampagne tidigast säljas efter 15 månaders lagring och flaskan måste minst innehålla 10 procent alkohol.
I årgångschampagne måste 80 procent av druvmusten komma från det angivna året som dessutom är utskrivet på etiketten. Alkoholhalten måste minst vara 11 procent och vinet får tidigast säljas efter 3 års lagring på butelj.
Prestigechampagne är firmans dyraste viner och de ska alltid vara en essens av det allra bästa som producenterna har, med en lång lagringstid.
Mitt val vid verkligt speciella tillfällen Comtes de Champagne Taittinger Rosé! Vacker rosa färg med små fina bubblor som skapar ett lyxigt mousse. Doften är kraftig och intensiv med fruktiga och blommiga dofter av hallon och viol. Smaken är fyllig och rund med inslag av gula persikor och äpple. Ett rikt, mjukt och komplext vin men som ändå är lätt att dricka.
Champagnetips: Betydligt överkomligare i pris är viner från producenter Launois, Pierre Peters, Guy Charlemagne och André Jacquart.
Den lyxigaste av drycker ska givetvis inmundigas av de lyxigaste av maträtter. .. En klassiker till champagne är ostron, men även kaviar som passar bäst till torra och lätta Chardonnaybaserade varianter. I större delen av världen serveras champagne som en aperitif, men i Frankrike drick den ofta till desserten. Det är dock underligt eftersom socker är den torra champagnens fiende, och torr champagne smakar ofelbart surt till desserter. Den som ändå vill dricka champagne till dessert bör välja en söt champagne. Den enda dessert som passar till champagne är jordgubbar, men då utan några tillbehör. Mer lyckade kombinationer är med grönsaksrätter, fisk och skaldjur som lyfts upp av den eleganta champagnen. Akta dig förrätter med mycket syra eftersom citrusfrukter med champagne eller starka vinägersåser ger ett surt intryck. Ostron och champagne är en klassiker, liksom champagne och rysk kaviar. Alla skaldjur passar till champagne. Lax och platta fiskar med vitvinssås samt lättrökt fisk passar bra med champagner med lätt rostade toner. Tryffel, sparris och japansk och asiatisk mat går också bra med champagne.
När du lagrar champagne är det bra att känna till att magnumbuteljerna utvecklas långsammast och halvflaskor snabbast. Det beror på att relationen mellan luft och vin i en magnumbutelj helt enkelt är den optimala för en långsam och fin utveckling. För mycket luft i förhållande till vinmängden ger alltså en snabbare utveckling.
Årgångstabellen nedan ger vägledning om hur vädret påverkade kvaliteten på druvorna, och därmed vinerna, i Champagne. Betygsskalan går från 1 till 5 (5 anger högsta kvalitet).
| Årgång | Betyg | Beskrivning |
| 2015 | 4 | Ett mycket varmt och torrt år. Och vädret motverkade svamp, röta och andra sjukdomar i vingårdarna. Vattenbristen reducerade skörden och torkan stressade vinmakarna att våga vänta tillräckligt länge på den fenoliska mognaden. Lite kraftigare stil, speciellt för chardonnay, men hög kvalitet speglar årgången. Tiden får visa om det blir en femma när årgångschampagnen kommer ut på marknaden. Prognosen är god. |
| 2014 | 4 | En mild vinter följdes av en torr och varm vår, vilket gjorde att blomningen kom tidigt. Det såg mycket bra ut, men i augusti raderades smilbanden på grund av mycket regn. Glädjen kom dock tillbaka tillsammans med soliga och torra september som redde ut de flesta problem. Kanske en liten fördel för chardonnay gentemot de blå druvorna. |
| 2013 | 4 | Årgången tävlar inte riktigt med föregående år i kvalitet. Resultatet med en bra balans mellan syra, socker, alkohol indikerar dock på årgångschampagne. Hagelstormar i början av säsongen begränsade skörden, men det blev ett naturligt druvurval med bra koncentration i slutändan. Chardonnay ser ut att vara årets vinnare och ger fina förutsättningar för god kvalitet av blanc de blancs. |
| 2012 | 4 | Andra året i rad som odlarna karaktäriserar som ett mycket problematiskt år. Många menar att de inte sett värre situation på flera decennier. Anledningarna var flera: vårfrost, hagelstormar och en mycket blöt sommar. Problemen tornade upp sig som berg. Det varma, torra och soliga vädret i augusti kom därför som en salig välsignelse och gjorde att man trots allt var mycket optimistisk över druvkvaliteten. En liten skörd, dock koncentrerade druvor och de flesta champagnehus indikerar årgångschampagne detta år. |
| 2011 | 2 | Det blev en svår start på växtsäsongen. En torr och kall vinter följdes av en regnig vår, som i och för sig fyllde på vattenreserverna. Juni var relativt kall, speciellt nattetid. Augusti var torr och varm, vilket var välkommet. Skörden blev frisk och av god kvalitet och många förväntas göra vintage-champagne. |
| 2010 | 3 | Nästan alla odlare menar att detta var ett mycket märkligt och svårt år. En ovanligt varm vår följdes av en kall och blöt sommar. Hagelstormar gjorde att många förlorade stora delar av kommande skörd. De som inte drabbades hade istället att se fram mot utspädda och i många fall rötangripna druvor. Trots en solig avslutning ökade inte sockernivån i druvorna och många kunde inte undvika att chaptalisera (metoden där man tillsätter socker till musten). |
| 2009 | 4 | Det blev en svår start på växtsäsongen. En torr och kall vinter följdes av en regnig vår, som i och för sig fyllde på vattenreserverna. Juni var relativt kall, speciellt nattetid. Augusti var torr och varm, vilket var välkommet. Skörden blev frisk och av god kvalitet och många förväntas göra vintage-champagne. |
Vill du lära dig mer om champagnens historia, områden, tillverkare, personligheter och hur du får ut mest av dina bubblor? Hör av dig!