Gjuta platta på mark

Grundritning av Alexanders hus & garaget

Steg för steg…

Schaktning & dränering
Det första steget när man bygger platta på mark är att schakta bort matjord ner till grundläggningsdjupet ca 60cm. Schakt för utvändiga VA- och dräneringsledningar. Ledningarna läggs med fall mot dräneringsbrunnen, täcka med fiberduk för att hindra att det tränger in sand. Återfyll med dränerande makadam. Avjämna, komprimera och lägg ut ett lager av fin sand.

Se tidigare inlägg om schaktning & dränering

Utplacering av form eller kantelement
Du kan välja mellan att bygga en form av trä eller av färdiga element. Vi använder isolerade L-element som placeras på bädden av makadam.

Votens bredd bestäms av lasterna från vägg och tak.

Vot = kantförsyvning
På en platta på mark är kanten extra tjock (dvs. kantförstyvad) för att kunna bära t ex fasadens tyngd och andra laster som förs ned till grunden av bärande ytterväggar.

Isolering med cellplast
Cellplastskivorna läggs ut med förskjutna skarvarna för att undvika värmeläckage. Vi använder tre lager med tjockleken 100 mm varje lager.

Montering av golvvärme
När man gjuter in vattenburen golvvärme i betongplattan lägger man ut golvvärmerören i slingor i golvet enligt ritningar. Slangen monteras i en fästprofil på cellplasten eller med strips som fästs i armeringsnätet. Slangen dras till fördelare där den kopplas ihop och provtrycks.

Armering
Armeringsjärn och armeringsnät ger betongplattan draghållfasthet eftersom betong i sig har god tryckhållfasthet men dålig draghållfasthet.

Vattenburna golvvärmeslinor monteras. När det är gjort läggs längsgående armering ut på markklossar. Armeringsnätet läggs ut med en överlappning på 220 mm räknat från den yttre tråden. Villabyglarna fixeras vid nätet. Klart för gjutning.

Gjutning
En betongbil som kommer med den betong man gjuter med. Betongen fördelas ut i kantbalken och över plattan. Efter utläggning och vibrering ska ytan  skuras eller slodas och, om man vill ha en väldigt slät yta, även glättning.

Rivning sker antingen för hand med en rivbräda eller med en maskin. Även glättningen kan ske för hand med ett glättningsstål eller med maskin.

Gjuter man vintertid, får temperaturen i betongen ej sjunka under 0°C innan den uppnått tillräcklig hållfasthet. Den kan ta permanent skada av för tidig frysning.

Efter 2-3 dygn med minst +5°C i betongen har tillräcklig hållfasthet uppnåtts för att betongen ska kunna tillåtas en temperatur under noll grader.

Rengör elementen från betongspill direkt efter gjutningen.

Tidigare inlägg Gjuta platta vid kall väderlek?

Blandning
Betong består av sand, grus samt av vatten och bindmedlet cement. Till det sätts speciella tillsatsmedel för att förbättra betongens egenskaper. Betong finns i olika recept.

Transport
Betong från fabrik levereras i en så kallad roterbil. Vilka ofta har en ränna, så att betongen kan tippas direkt i gjutformen på marken.

Härdning
Betongen måste skyddas mot kyla och för snabb uttorkning. Anledningen är att om fukten försvinner så avstannar den kemiska reaktionen mellan cement och vatten. Det är denna reaktion som ger hållfasthet och täthet i betongen. Avdunstningen är störst under vår- och sommarmånaderna när temperaturen är hög och luftfuktigheten låg. Det är viktigt att skydda mot uttorkning under det första dygnet efter gjutning. Den bästa metoden för att skydda mot uttorkning är att vattna ytan.  Vattna ej vid temperaturer runt nollstrecket, utan täck med presenning, som försvårar avdunstningen. Som skydd mot kyla använder du betongtäckmattor eller koppla in värmeaggregat.

Se tidigare inlägg Torktid för platta på mark?

 

Grundquiz

Hahaha… så uselt resultat! Jag fick 7 rätt av 10 möjliga, klarade mig bättre än 423 personer (23%) av de 1774 som gjort quizet. Testa dina kunskaper.

Se tidigare inlägg Grundläggning –platta på mark

Share on FacebookPin on PinterestGoogle+Tweet about this on TwitterEmail to someone

2 Replies to “Gjuta platta på mark”

  1. Jag tror risken är minimal i en vanlig villa, men i en större byggnad med bärande konstruktion i stål och en massa ledande detaljer som vattenrör och ventilationstrummor kan det nog bli rejält farligt om allt inte är utjämnat ordentligt.

    Potentialutjämning skyddar el, tele och datadistribution inom huset vid träffar i närheten och åskledare skyddar vid direktträff. (eller snarare mildrar följderna – det blir oftast skador ändå). Direktträffar är som tur var ovanliga.

    Både grund och el-entreprenören är dess utom övertygad om att det är överkurs att lägga potentialutjämning i plattan på mitt hus. Golvmaterialet i sig själv isolerar så pass mycket att man inte har någon nytta utav det. Däremot föreslår den ringledning runt grunden som jämnar ut spänningsskillnaderna vid eventuellt åskväder eller överspänning av annan anledning. Denna drar man ihop i huvudutjämningsskenan och därmed får man också en bra jordpunkt att fördela överspänningarna på. Man kan också slå ner ngt jordtag för ännu bättre effekt. Det innebär att överspänningsskydd har lättare att bli av med den farliga överspänningen.

    Vad gäller DATA så är det fiber och därmed inte elektriskt ledande, perfekt vad gäller de här problemen.

Kommentera